stäng ner hjärnans (många) öppna flikar: därför är en hektisk semesterstart en mental fälla

Känner du igen dig? Den första semesterdagen kommer, och i samma sekund som du sätter dig i solstolen drabbas du av en molande huvudvärk, en förkylning eller en extrem trötthet.

Det är ingen slump. Inom psykologin kallas det för ”Leisure Sickness” (fritidssjuka) – ett fenomen som den holländske professorn Ad Vingerhoets har kartlagt. När vi spurtar fram mot mållinjen under veckorna före semestern pumpar kroppen ut stresshormonerna kortisol och adrenalin för att hålla igång oss. Men när vi väl stänger ner, lämnar jobbmiljön och stannar upp, så sjunker hormonnivåerna drastiskt. Då dippar immunförsvaret och kroppen kollapsar.

En hektisk start på semestern är med andra ord en direktinbjudan till att spendera den första veckan i sjuksängen, istället för i hängmattan.

Myten om den snabba återhämtningen: Därför behöver hjärnan 3 veckor

Många försöker muta hjärnan med korta, utspridda ströveckor. Men semesterforskaren Jessica de Bloom, som har ägnat sitt arbete åt att undersöka semesterns effekter på vår mentala hälsa, pekar på den så kallade ”vacation fade-out-effekten”. Hennes forskning visar att den stressreducerande boost som en semester ger ofta försvinner redan under den första veckan efter att vi har återvänt – om semestern har varit för kort.

Hjärnan fungerar nämligen som en supertanker: det tar tid att vända den.

• Första veckan går åt till ren fysiologisk dekompression (att få ut stresshormonerna ur kroppen).
• Andra veckan börjar den mentala frigörelsen (psychological detachment), där du faktiskt glömmer bort lösenordet till din jobbmejl.
• Tredje veckan är det dags för den verkliga neurologiska återhämtningen. Det är nu hjärnan återfår sin plasticitet och du bygger upp det mentala överskott som håller i sig under månaderna som följer.

Överlista ”Zeigarnik-effekten” innan du stänger datorn

När vi har svårt att släppa jobbet beror det ofta på ett psykologiskt fenomen som kallas Zeigarnik-effekten. Den innebär att den mänskliga hjärnan har en medfödd tendens att komma ihåg oavslutade uppgifter mycket bättre än de vi är klara med. De oavslutade uppgifterna dyker upp som konstanta, irriterande öppna flikar i din hjärna medan du försöker slappna av.

Lösningen är inte nödvändigtvis att hinna med allt, utan att ”lura” hjärnan med en avslutningsstrategi:

• Skapa en extern hårddisk för hjärnan: Skriv en detaljerad och realistisk lista över exakt vad som ska hända med de oavslutade projekten när du kommer tillbaka. När hjärnan ser en konkret plan för framtiden arkiverar den uppgiften som "hanterad" och slutar påminna dig om den.
• Digital avgiftning (Cold Turkey): Om du har jobbmejlen i din privata telefon, ta bort appen eller stäng av synkningen. Det tar 30 sekunder att installera om den efter semestern, men det hindrar dig från att slentrianmässigt kolla skärmen varje gång du har tråkigt på flygplatsen.
• Den heliga buffertdagen: Gör den första dagen efter semestern helt mötesfri. Om du vet att du har en hel dag på dig att landa, kolla inkorgen och dricka kaffe, behöver du inte frukta måndagen medan du sitter och grillar på semesterns sista söndag.

Särskilt för arbetssökande: Ledighets skammen och den nödvändiga nollställningen

Det finns en giftig föreställning om att man inte kan ta semester om man är arbetssökande, eftersom man inte har ett traditionellt jobb att ta ledigt från. Men sanningen är raka motsatta.

Att söka jobb är en av de mest mentalt utmattande discipliner som finns – det är kanske till och med det tuffaste ”jobbet” av alla. Du är uppe för prövning varje gång du skickar en ansökan, du lever i konstant ovisshet och du måste hantera avslag och arbetsgivare som gör sig oanträffbara (ghosting). Det sliter på det mentala måendet. Arbetssökande behöver i allra högsta grad tre veckors total paus.

Arbetslöshet stressar hjärnan på ett existentiellt plan. Du behöver koppla av för att inte bränna ut dig i söksystemet, som ju ska återupptas efter semestern.

• Ge dig själv ett officiellt "semesterstipendium": Bestäm ett datum då du stänger datorn och berättar för din omgivning att du har semester. Det tar bort den ständigt gnagande skuldkänslan över att inte vara produktiv.
• Arbetsmarknaden går i dvala i juli: Företag anställer sällan nya personer mitt under industrisemestern. Sätt dina jobbprenumerationer på ljudlöst, radera LinkedIn från telefonen under semestern och låt din hjärna bara få vara du – inte ”han eller hon som söker jobb”. Tillbringa tid med dem du tycker om och skapa fina minnen, precis som alla andra.

När du väl återupptar jobbjakten med friska ögon kommer dina ansökningar att vara betydligt skarpare, eftersom din kreativitet har fått syre. Hjärnan har fått andas och du kommer att ha ny energi.

Det handlar inte om lathet – det handlar om biologi

Oavsett om du letar efter ditt nästa karriärsteg, sitter på en vd-post eller arbetar på golvet, kom ihåg: återhämtning är inget du behöver göra dig förtjänt av. Det är en biologisk nödvändighet. Om du vill ha en hjärna som fungerar på lång sikt måste du ge den de tre veckor som krävs för att dra ur kontakten helt och hållet.

Trevlig semester.

Källor: 

• Vingerhoets, A. J., van Huijgevoort, M., & van Heck, G. L. (2002). "Leisure sickness: A pilot study on its prevalence, phenomenology, and background." Journal of Psychosomatic Research, 53(1), 587-592.

• De Bloom, J., et al. (2009). "Effects of vacation on health and well-being: A meta-analysis." Psychology & Health, 24(1), 13-28. De Bloom, J., et al. (2013). "Vacation effects on behavior, cognition and emotions." Journal of Happiness Studies.

• Sonnentag, S., & Fritz, C. (2007). "The Recovery Experience Questionnaire: Development and validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work." Journal of Occupational Health Psychology, 12(3), 204.

• Zeigarnik, B. (1927). "Über das Behalten von erledigten und unerledigten Handlungen" (Om hukommelsen for afsluttede og uafsluttede handlinger). Psychologische Forschung, 9, 1-85.