orsakerna till och effekterna av den globala arbetskraftsbristen.

Företag runt om i världen står inför en ständig utmaning: den globala arbetskraftsbristen. Faktum är att två tredjedelar av de globala företagsledarna har upplevt en arbetskraftsbrist under de senaste 12 månaderna.

I takt med att banbrytande teknik som generativ AI blir allt vanligare är det dessutom svårare än någonsin att hitta personer med rätt kompetens för framtiden. 

Det finns många olika faktorer som gett upphov till och påverkar kompetensbristen, varav en del är unika  utmaningar för specifika regioner, branscher och arbetsroller. Fortsätt läsa för att lära dig mer om arbetskraftsbristen och drivkrafterna bakom den.

vad är arbetskraftsbrist?

Vanligtvis uppstår en arbetskraftsbrist när det inte finns tillräckligt med tillgängliga arbetstagare som deltar på arbetsmarknaden för att möta efterfrågan på anställda. I USA, till exempel, har antalet lediga tjänster överstigit antalet arbetslösa sedan 2018, och i juli 2023 fanns det 1,5 lediga jobb per arbetslös person i landet.

Denna höga nivå av lediga jobb påverkar inte bara arbetsgivare i USA. I slutet av 2023 kämpade arbetsgivare i Europa med att fylla knappt 1 miljon lediga jobb, medan arbetsgivare i Australien arbetade med att fylla nästan 400 000 vakanta tjänster. I mitten av 2023 hade Singapore dessutom 194 lediga jobb per 100 tillgängliga kandidater.
 

vad är orsakerna till arbetskraftsbristen?

Samtidigt som effekterna av den nuvarande arbetskraftsbristen varierar beroende på plats och sektor är det utan tvekan en av de största utmaningarna i modern historia. En rådande arbetskraftsbrist kan avsevärt hindra världens förmåga att helt återhämta sig på en marknad efter pandemin. För att övervinna denna enorma utmaning är det viktigt att identifiera orsakerna bakom den.

Här följer en titt på några av de faktorer som driver arbetskraftsbristen.

1. minskning av kärnarbetskraften

Tillgången på talanger beror på två saker: antalet personer i arbetsför ålder och deras vilja att arbeta, mätt som sysselsättningsgrad. Men människors vilja att delta på arbetsmarknaden skiljer sig från plats till plats.

Vissa länder, som Australien, Nederländerna, Belgien, Japan, Brasilien och Argentina, har haft stabila nivåer över tid, vilket tyder på att deras vuxna i arbetsför ålder har ett stabilt arbetsbeteende.

Aktivitetsgraden i Frankrike, Kanada och Spanien har däremot sjunkit under det senaste årtiondet, eftersom människor blir mindre villiga att delta på arbetsmarknaden. Detta är ett stort problem, särskilt i Europa, där befolkningen i arbetsför ålder redan minskar, vilket gör det ännu svårare att hitta kompetenta arbetstagare.

Aktivitetsgraden på mogna marknader har sjunkit sedan 2010 i takt med att människor lämnar arbetskraften. I USA har en betydande nedgång på 3% skett sedan början av 2000-talet.

Men det finns en mottrend på vissa av dessa marknader. I länder som Japan och Tyskland väljer vissa personer i åldersgruppen 65+ att fortsätta arbeta, vilket bidrar till att mildra kompetensbristen i olika branscher.

Psykisk ohälsa leder också till att talanger lämnar arbetskraften. Storbritanniens Office of National Statistics rapporterar att hälften av de över 400 000 anställda som lämnade arbetskraften mellan februari 2020 och november 2021 gjorde det på grund av långvariga psykiska problem. I USA visade en nyligen genomförd undersökning att två tredjedelar av de i millenniegenerationen som slutade under 2021 angav psykisk ohälsa som den främsta orsaken. Enligt Världshälsoorganisationen kostar enbart depression och ångest den globala ekonomin omkring 1 miljard dollar varje år.

2. arbetsgivarna uppfyller inte talangernas förväntningar på flexibilitet

Randstads arbetsmarknadsundersökning Workmonitor 2024 visar att talanger rankar balans mellan arbete och privatliv i topp när de fattar karriärbeslut. Ändå finns det en potentiell obalans mellan vad de vill ha och de flexibla arbetsarrangemang som erbjuds av arbetsgivarna.

Nästan två femtedelar av de tillfrågade (39 %) sa att det inte var förhandlingsbart för dem att arbeta hemifrån, medan över en tredjedel (37 %) skulle överväga att sluta sitt jobb om de ombads att tillbringa mer tid på kontoret. Samtidigt uppgav 41 % att deras arbetsgivare hade blivit strängare när det gäller närvaro på arbetsplatsen. 

Den flexibilitet som talangerna efterfrågar är dock inte begränsad till platsen. Flexibla arbetstider rankades som viktigt av 41 % av de tillfrågade, jämfört med 37 % som ville ha flexibel lokalisering.

3. stigande andel lediga tjänster 

Andelen lediga jobb 2023 har minskat något, men det är fortfarande svårt att hitta såväl specialiserad som generell kompetens.

Under det senaste decenniet, och särskilt efter pandemin, har vakansgraden ökat över hela världen. Att rekrytera talanger med tekniska kunskaper och nya färdigheter som AI är ännu mer utmanande på grund av hög efterfrågan och lågt utbud.

I många länder har problemet med vakanser blivit mycket värre under de senaste två åren. Det var ett problem redan före pandemin, men i de flesta länder är andelen lediga jobb nu dubbelt så hög som den var under det föregående årtiondet.

4. åldrande befolkning

En annan faktor som påverkar dagens arbetskraftsbrist är världens befolkning i arbetsför ålder. I flera år har arbetsgivare i många länder haft problem med att ersätta rekordmånga talanger som går i pension. Bara i USA når till exempel 10.000 personer per dag 65-årsgränsen för pension och denna takt förväntas fortsätta åtminstone fram till 2029.

Även i Sverige minskar den arbetande befolkningen. Siffror från Pensionsmyndigheten visar att sedan 2013 är det fler personer som lämnar arbetsmarknaden på grund av åldersavgångar än vad det är ungdomar som tillträder arbetskraften. Och det här är en trend som förväntas fortsätta hålla i sig. År 2025 förväntas drygt 100 000 åldersavgångar, och knappt 98 800 tillträdande ungdomar. Denna skillnad kan tyckas liten i sammanhanget, men ackumulerat över tid innebär det en krympande arbetskraft i Sverige som riskerar att inte kunna täcka arbetsmarknadens behov. 

Även globalt förväntas den åldrande befolkningen öka under de kommande decennierna. Studier uppskattar att år 2030 kommer en av sex personer i världen att vara 60 år eller äldre och år 2050 kommer detta antal att fördubblas. 

Det kommer att vara fler som lämnar arbetskraften än som tillträder den under det kommande decenniet, och på längre sikt kommer födelsetalen att fortsätta minska i de utvecklade länderna.  

I 75 länder ligger fertilitetstalen redan långt under den önskade reproduktionstakten på 2,1, enligt statistik från FN och Världsbanken, en fråga som kommer att fortsätta skapa utmaningar för såväl arbetsgivarna som samhällen i stort under åtminstone de närmaste decennierna.

5. teknisk kompetensbrist 

Enligt en ny studie fortsätter kompetensbristen att hindra organisationer från att förse sina team med de färdigheter de behöver för den digitala ekonomin. Förlusten av kompetens och erfarenhet genom pensionering är visserligen en bidragande faktor, men den främsta orsaken till kompetensbristen är integrationen av avancerad teknik, AI och automatisering på arbetsplatsen. 

Även om denna framväxande teknik bidrar till att effektivisera affärsprocesser och förbättra effektiviteten på arbetsplatsen, krävs det också talanger med kompetens att använda den.

Globalt sett löper 14% av de nuvarande jobben hög risk att automatiseras, medan 32% kommer att se betydande förändringar i sina funktioner och nödvändiga färdigheter på grund av automatisering, visar vår senaste rapport om att förstå den globala arbetskraftsbristen.

De mest utsatta jobben är de inom vetenskap, teknik, förvaltning, ekonomi och juridik. 

Dessa yrken kommer dock inte att försvinna. Studier visar att där teknik används i stor utsträckning finns det en positiv korrelation mellan AI-exponering och sysselsättningstillväxt. Även om en del talanger kan komma att bli undanträngda under en övergångsperiod, kan de som lyckas omskola sig och höja sin kompetens anpassa sig till framtidens föränderliga arbetskrav. Arbetsgivarna måste dock se till att de hanterar omskolningsmöjligheterna på ett rättvist sätt som överensstämmer med de berörda kollegornas behov och intressen. 

vilka branscher påverkas mest av arbetskraftsbristen?

Även om nästan alla branscher på något sätt påverkas av den växande bristen på arbetskraft finns det några sektorer där effekterna är större:

tillverkning

Redan innan covid-19-pandemin förutspådde experter en global arbetskraftsbrist på över 8 miljoner arbetstagare inom tillverkningsindustrin. Idag är bristen på arbetskraft mer fragmenterad.

Tillväxten inom tillverkningsindustrin har drivit på uppkomsten av arbetstillfällen i Tyskland, Italien, Spanien, Polen och Japan. Men det har varit bakslag i Brasilien, som kämpar med produktionsminskningar, och i USA, även om USA har närmat sig återhämtning från slutet av 2023 när sysselsättningsnivåerna återhämtade sig. 

logistik

Så sent som förra året var logistik en annan sektor som kämpade för att locka till sig talanger före och efter pandemin. Sektorn har sedan dess blivit en ledande jobbskapare till följd av en stark global efterfrågan.  

Den globala logistikmarknaden förväntas växa från drygt 4 miljarder USD år 2022 till över 12 miljarder USD år 2030.

Det finns dock fortfarande utmaningar i enskilda länder. Storbritannien kämpar med brist på mekaniker för tunga fordon, Kanada står inför en brist på sjöfolk och Japan har brist på lastbilsförare, vilket allt kan orsaka långvariga förseningar i leveranskedjorna.

hälsa och sjukvård

Hälso- och sjukvårdsbranschen drabbades hårt under pandemin. Genom att gå till jobbet varje dag riskerade dessa viktiga medarbetare inte bara sina liv – och sina familjers – utan många tvingades också arbeta långa arbetsdagar på grund av personalbrist. 

Detta ledde oundvikligen till att talanger inom vården lämnade branschen. I USA lämnade omkring 100.000 sjuksköterskor sina jobb på grund av utbrändhet och stress. Ytterligare 600 000 sjuksköterskor planerar att lämna branschen fram till 2027. Av de 10,4 miljoner lediga jobb som fanns i USA i slutet av 2022 utgör 1,9 miljoner vårdsektorn, med en vakansgrad på 8,5%. Bristen kommer att förvärras av att vissa yrkesroller inom vården – t.ex. allmänläkare – har den högsta medianåldern av alla yrkesgrupper.

Denna fråga blir ännu mer utmanande eftersom antalet roller inom sjukvården kommer att öka. Människor lever längre och förblir aktiva långt upp i åldrarna, vilket kommer att driva på efterfrågan på mer kvalificerad vårdpersonal.

vilken inverkan har arbetskraftsbristen?

Den rådande arbetskraftsbristen kan inte bara hindra företagets tillväxt; den kan även påverka samhället som helhet. Störningar i leveranskedjan har till exempel redan lett till en brist inom många produktkategorier. I vissa områden kan arbetskraftsbristen också ha resulterat i butiks- och restaurangstängningar eller förkortade öppettider.

Ett annat problem som många experter noga följer är stigande inflation. Även om det fortfarande finns en viss debatt om huruvida arbetskraftsbristen bidrar till inflationen så tror många att dagens arbetskraftsbrist kommer att leda till ökade löner, högre priser och långsammare återhämtning efter pandemin. Om den lämnas okontrollerad kan inflationen leda till en allvarlig kris som kan ta år eller till och med årtionden att lösa.

Bristen på arbetskraft, mer specifikt kompetensgapet, kan också hindra företag från att implementera ny teknik. Nästan två tredjedelar av de globala teknikledare som tillfrågades i en undersökning sa att kandidater inte har den kompetens eller erfarenhet de behöver, och över hälften var oroade över en allmän brist på kandidater. Problemet är att dessa företag inte kan implementera ny teknik utan att först skaffa sig den nödvändiga teknikrelaterade kompetensen.

Den ihållande bristen på talanger innebär enorma utmaningar för arbetsgivarna, och det kommer sannolikt att ta årtionden att vända utvecklingen.

Men det finns fortfarande möjligheter för flexibla arbetsgivare att hitta talanger under tiden. Genom att till exempel ta till sig högkvalificerad arbetskraftsinvandning och talanghubbar kan de som anställer också öppna upp nya kandidatpooler med den kompetens som krävs. 

Trots detta kommer det att krävas en gemensam insats från beslutsfattare och företagsledare för att ändra riktningen. 

Detta är en uppdaterad version av en artikel som ursprungligen publicerades den 26 augusti 2022.